Oppigårn
Göra Sevärdheter Hälsingegård

Oppigårn i Hillsta

Forsa socken
På ett backkrön i byn Hillsta ligger Oppigårn, granne med Ystegårn. Gårdens äldsta byggnad, ”Nass-stugan”, visas för besökare. Byggnaden uppfördes 1837, timrad i två våningar med en ovanlig planlösning. Entrén har en för Forsa socken typisk dörromfattning. Invändigt finns snickerier, tapeter och måleri i ursprungligt skick. På gårdstunet finns även ett boningshus byggt 1897, med välbevarad exteriör.
Utställningar av psalmodikon och litteratur. Försäljning av knäckebröd.

Allmänt om Oppigårn i Hillsta och dess historia

Oppigår’n i Hillsta är den äldsta, ännu existerande fastigheten i byn Hillsta. Dess ägarlängd går tillbaka till 1542, då bonden Anders Persson ”Skinnare”, som var född 1520, anges som ägare. Anders Persson brukade Hillsta till 1571.

Fr o m början på 1600-talet, då bonden Jonas Mattsson förvärvade gården, ägdes den i 10 obrutna generationer av samma släkt, antingen på svärd- eller spinnsidan. Sista ägare i denna rad var bröderna Martin (1904-1978) och Helge Larsson (1914-1993). Deras far, Anders Larsson (1870-1959), bördig från en granngård i Hillsta, var gift med Anna Eriksdotter (1874-1946), som var Hillsta-Oppigår’ns andra kvinnliga ägare. Om Anders Larsson berättas det att han var en driftig person. Bl a var han en av de första i Forsa som hade bil och traktor och han bedrev periodvis, vid sidan om jordbruket, taxirörelse.

Oppigår’ns gula byggning, ”nya huset”, uppfördes 1896. På nedre botten, i nordöstra rummet bakom köket, inrymdes under några år under första hälften av 1900-talet, ett lokalkontor för Föreningsbanken i Näsviken. Martin Larsson hade som bisyssla att, vid sidan av att bruka gården, vara kontorets kamrer. Än idag berättar folk i Forsa om den tidens bankaffärer, som utgick från Oppigårn och där hedersord och handslag var viktigare än skriftliga lånehandlingar. Låntagaren lämnade sin heder och trovärdighet som säkerhet och visste att om han inte kunde betala tillbaka inom föreskriven tid, skulle han aldrig någonsin kunna låna pengar igen. Pengarna betalades ut direkt och kontant till låntagaren.

Innan den började avstyckas, omfattade Oppigårn under 1900-talet 112 ha, varav 20 ha var åker; resten var skog, även lövskog. Man hade en häst, 9-10 kor, 3-4 ungdjur, 4 svin och ett 20-tal höns. Fäbodarna var belägna i Alsjö.

Oppigårn var trebyggd med stall och loge från 1887 och ladugård från 1905, samt gammelbyggningen, ”Nasstugan”, byggd 1837. I en omfattande brand den 7 augusti 1978 brann stallet, logen och ladugården ned till grunden. Branden, som förmodligen orsakades av tobaksrökning, var så våldsam att den i ett kritiskt skede tog fäste i gula byggningens tak, och Nasstugan, som stod endast ett par meter från logen, var ytterst nära att också den bli lågornas rov. Tack vare att det blåste nordlig vind och genom rådigt ingripande av brandkåren, undveks den totala katastrofen. Men sotflagor och gnistor flög ner mot Ystegårn, och dess dåvarande ägare Jonnie Dahlström deltog själv i arbetet att förhindra att även Ystegårn började brinna. Man kan betrakta det som ett mirakel att också Nasstugan undgick ödeläggelse. Det är denna byggning som nu öppnats för visning.

Sammanfattning av Nasstugan
Nasstugan uppfördes 1837. Flera av ytskikten i huset, som tapeter och de målade ytorna, är sannolikt original. Interiören har höga värden, tack vare dess patina. I vindshallen återfinns fantasifullt marmorerade brädväggar, vilka ger byggnaden också konstnärliga värden. Entrépartiet består av en tredelad dörröppning. Medan dörrarna är relativt enkelt utformade, har överljuset en speciell karaktär. Det mittersta fönstret består av två lunettformade blyspröjsade fönster. Dörrens överstycke bärs upp av konsoller och pryds av en tandsnittsfris. Dessa dekorativa detaljer, tillsammans med byggnadens höga ålder, ger den byggnadshistoriska värden.